Uppdrag: mumsig

I fredags blev jag äntligen färdig med den här lilla rackaren. Efter ett antal timmars förarbete skulle den passas in på vår simulerade patient Oskar. Protesen satt... som ett skruvstäd. Med andra ord inte optimalt, men det fick fungera ändå. Skinande blank var den i alla fall! Lyckligtvis är Oskar av den sort som alltid gapar stort och aldrig klagar.