Lycka(?)

Och nu då?

ElectriXmas kan sammanfattas med orden: bra musik, störigt folk. Jag hade lagt ner en massa tid på utstyrseln, vilket kändes totalt bortkastat. Och även om det förstås var mycket folk har jag sällan känt mig så ensam. Störde mig dessutom på publiken. Var ordentligt drag när Welle:Erdball spelade, men folket var uppenbarligen kvart-i-tre-överförfriskade och uppförde sig som småbarn. (Stackars Alf!) Hade väl uppskattad det mer om jag själv hade haft högre promillehalt. Men nu var jag så trött att jag gick innan extranumret... Så slapp jag alla jobbiga människor.

Är inte helt säker på om det var värt 400 kr. Dock ville jag verkligen se W:E. Det var de som avgjorde saken. Men å andra sidan - om jag inte hade tagit mig dit hade jag haft råd att köpa ett marsvin.

Därför sitter jag nu här ensam med en molande känsla av tomhet. Ska strax gå på välbehövlig djuraffärsterapi och därefter införskaffa lite onyttigheter för att motverka det faktum att jag håller på att tyna bort.

Innovation

Reinfeldt om hur man ska lösa gängkriminaliteten i Skåne:

"Det är väldigt verkningsfullt att gå på de här gruppernas pengar och statussymboler, att ta ifrån dem bilarna, Rolex-klockorna och guldarmbanden. Då tar man bort en del av deras grund för att vara kriminella och framför allt så blir det mindre risk att ungdomar som tittar på dem tycker att de är häftiga."

Okej. Alltså - avlägsna deras penis enlargements och deras kriminella beteende kommer vara som bortblåst, ta-dah! Tänk vad enkelt det kan vara ibland.

(Läs mer i Sydsvenskans artikel)